Markarbete i Gåshaga – stolpar som står kvar
Ett staket som lutar efter några år har nästan aldrig fel på staketet. Det har fel på det som stolparna står i.
Orsaken är tjälen. Vatten i marken fryser, isen tar större plats än vattnet gjorde, och marken lyfts. En stolpe som står grundare än frostdjupet lyfts med, och när tjälen släpper faller den inte tillbaka exakt som den stod. Efter ett antal vintrar lutar den.
Det gäller alla stolpar men märks mest på de tunga: grindstolpar, särskilt till en grind som ska öppnas och stängas dagligen, och stolpar till högre staket och plank som fångar vind.
Lösningen är enkel och den kostar mest i grävtid: fundamentet ska nå under frostfritt djup, och det ska stå på ett material som dränerar så att vattnet inte blir stående just där.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Bedömning av staketets höjd, vikt och vindfång
- Fundament dimensionerade efter belastning och stolptyp
- Schaktning till under frostfritt djup
- Dränerande material i botten av varje hål
- Kraftigare fundament för grindstolpar än för mellanstolpar
- Kontroll av lod och linje innan fundamenten gjuts
- Kanalisation för el till grindmotor där sådan planeras
Så går det till
Belastningen bedöms
Staketets höjd, täthet och vikt. Ett tätt plank fångar vind på ett sätt som ett glest staket inte gör, och det avgör fundamenten.
Grindstolparna räknas separat
De bär grindens vikt och tar dessutom stötar varje gång den stängs. De behöver kraftigare fundament än övriga.
Schaktning
Hålen grävs till under frostfritt djup. Det är det arbetet som kostar och det är det som avgör om staketet står kvar.
Dränering i botten
Ett lager dränerande material i botten gör att vatten inte blir stående vid fundamentet. Stående vatten är det som fryser.
Linje och lod
Stolparnas linje och lod kontrolleras innan gjutning. Efteråt går inget att justera.
Markarbete Gåshaga i hela Lidingö
Grindstolparna är alltid den svaga punkten och de behandlas ofta som vanliga stolpar. En grindstolpe bär grindens hela vikt i sidled – kraften verkar alltså som en hävstång som försöker vrida stolpen ur läge – och den får dessutom en stöt varje gång grinden stängs, vilket kan vara tusentals gånger om året. En stolpe som räckt gott till ett staket klarar inte det. Grindstolpar ska därför ha större och djupare fundament än mellanstolparna, och för en tyngre grind kan de behöva armeras. Det andra som är värt att veta är dräneringen i botten av hålet. Ett fundament som gjuts direkt mot lera i botten står i en skål där vatten samlas, och just där sker frysningen. Några decimeter dränerande material under fundamentet leder undan vattnet och gör påtaglig skillnad, och det kostar en spade grus per hål. Det tredje: om en grindmotor är påtänkt, ens om flera år, ska ett tomrör för el läggas nu. Grindstolpar gjuts i ett fundament som ingen vill riva upp igen, och att dra el till en färdiggjuten stolpe är den sortens arbete som kostar tio gånger vad det hade gjort.